Okular



Vilket okular skall jag välja?

Ett teleskop behöver ett antal olika okular för att du skall kunna variera förstoringen. De flesta teleskop levereras därför oftast med ett, eller flera okular, som gör att du direkt kan börja använda ditt nyförvärvade instrument. På längre sikt bör du emellertid sikta på att ha tre till fyra kvalitetsokular, som gör det möjligt att till fullo utnyttja teleskopets potential.

Brännvidd

Den allra viktigaste egenskapen hos ett okular är dess brännvidd. Brännvidden avgör förstoringen med ett givet teleskop.

Förstoring = Teleskopets brännvidd / Oklarets brännvidd

Exempel: Ett okular med 25mm brännvidd använt tillsammans med ett teleskop, som har 1000mm brännvidd ger en förstoring på 1000mm / 25mm = 40x.

Synfält

Det finns två olika begrepp, som båda kallas synfält. Det första är skenbart synfält, som är egenskapen hos ett okular. Det typiska synfältet för ett okular sträcker sig från 45˚ till 100˚. Skenbart synfält visar hur stort synfältet förefaller vara när du tittar genom ett okular.

Det andra begreppet är verkligt synfält, vilket beskriver hur stor del av himlen, som du verkligen ser med okularet anslutet till ett teleskop. Det absoluta synfältet beror på okularet och förstoringen, så det skiftar m.a.o. beroende på vilket teleskop man använder.

En enkel (men inte 100% exakt) regel för att beräkna verkligt synfält är:

Verkligt synfält = Skenbart synfält / förstoring

Exempel: Ett 25mm Super Plössl okular har 52˚ skenbart synfält. Använt tillsammans med ett teleskop, som har 1000mm brännvidd, så får du 40x förstoring. Detta betyder att verkligt synfält är ca 52˚ / 40x = 1,3˚



Ovanstående bild illustrerar ett och samma objekt vid samma förstoring, men sett genom okular som har olika skenbart synfält. Ett okular med större skenbart synfält gör det möjligt att observera en större del av himlen.

Vid sidan av den uppenbara fördelen att du kan se en större del av himlen, föredrar många användare vidvinkelokular då dessa okular inte längre ger känslan av ”tunnelseende”. I extrema fall, då man använder 82˚ - 110˚ ultra-vidvinkel okular, så är man många gånger inte medveten om begränsningen i synfältet, utan får en känsla av att fritt flyta runt i rymden. Detta kallas ”space-walk effect”.

Två storlekar: 1.25" och 2"



Det finns två standardstorlekar på okular och tillbehör: 1,25” (31,7mm) och 2” (50,8mm). Dessa mått syftar på okular- eller tillbehörshylsans diameter. En del äldre okular har 24,5mm (0,965”) diameter, men denna storlek förekommer i praktiken inte längre på moderna teleskop.

1,25” är den vanligaste storleken på de okular du kommer att använda. Upp till runt 20mm brännvidd finns det inte något behov av en 2” hylsa – den optiska designen kommer lätt plats i den mindre hylsan och detta gäller även ultra-vidvinkelokular. Vidvinkelokular med bränvvidder från 25mm eller längre kan däremot inte längre monteras i en 1,25” hylsa, utan att begränsa synfältet och de byggs därför i stället med en 2” hylsa.

1,25” okular kan användas på alla teleskop, som är utrustade med en 1,25” eller 2” fokuserare. De teleskop som är försedda med en 2” fokuserare levereras oftast med en 2” – 1,25” adapter, eller också finns denna adapter tillgänglig som extra tillbehör.

Vill du använda 2” okular på ditt teleskop måste detta vara försett med en 2” fokuserare.

Som en allmän regel kan sägas att det i allmänhet räcker med en uppsättning, som innehåller ett 2” okular och resten i storlek 1,25”.

Bildskärpa

En av de viktigaste egenskaperna hos ett okular är dess bildskärpa, d.v.s. hur skarp och klar bilden framträder. Bättre bildskärpa innebär också att du kan se finare detaljer. Det finns två olika aspekter på begreppet bildskärpa:

On-axis bildskärpa är hur skarp bilden framträder i centrum av okularet. On-axis bildskärpa är mycket viktig när du observerar planeter och andra små objekt, som bara upptar en liten del av okularets synfält.

Fältskärpa är skärpan över hela synfältet och då i synnerhet mot synfältets kanter. God kantskärpa kräver en komplicerad optisk design, som oftast ger en något lägre on-axis skärpa. Vidvinkelokular och särskilt då de lite dyrare modellerna, är ofta optimerade för god skärpa över hela synfältet, medan enklare okular ofta har likartad skärpa on-axis, men avsevärt sämre kantskärpa.

Tyvärr är det mycket svårt att kvantifiera begreppet bildskärpa och detta gör det svårt att jämföra olika okular. Okularets prestanda beror på olika faktorer, som teleskoptyp och dess fokalförhållande. Ju ”snabbare” teleskop, d.v.s. ju lägre fokalförhållande (f/tal), desto sämre skärpa får du med de flesta okular. T.ex. ett teleskop med f/10 ger bra resultat för de flesta okular. Med f/5 blir det svårare och skillnader i prestanda mellan olika okulartyper blir tydlig. Vid f/4 finns det endast ett fåtal okular, som ger en tillfredställande bildskärpa och här finns det all anledning att investera i kvalitetsokular.

Ögonavstånd

Ögonavstånd är det avstånd du kan hålla mellan ögat och okularet och fortfarande se hela synfältet.

Ju kortare ögonavstånd, desto närmare måste du komma okularet. På enklare okular är ögonavståndet direkt beroende av okularets brännvidd. För Plössl- och Super Plössl-okular är värdet oftast 2/3 till 3/4 av brännvidden (20mm brännvidd => 13-15mm ögonavstånd.

Om du måste komma alltför nära blir det mycket obekvämt att titta genom okularet. Detta är inget större problem om du observerar planeter. Planeterna är relativt små, så dom upptar endast en mindre del av okularets synfält och av denna anledning är det inte nödvändigt att komma så nära okularet med ögat. Om du å andra sidan observerar ett objekt som upptar större delen av synfältet, blir det ett problem om du har svårt att få korrekt ögonavstånd.

Många okular från mellanprisklass och uppåt (priser från ca 500:-) är optimerade för långt ögonavstånd.

10-15mm ögonavstånd passar för användare utan glasögon, men naturligtvis skadar det inte med lite mer.

Bärare av glasögon bör emellertid välja okular med minst 15mm ögonavstånd, men uppemot 20mm är att föredra.

Vilken brännvidd behöver jag?

Börja med att kontrollera lägsta och högsta användbara förstoring på ditt teleskop. Så här gör du en beräkning:

Rekommenderade högsta förstoring är 1,5x – 2x teleskopets öppning i millimeter. Ett 60mm teleskop har följaktligen en maximal förstoring mellan 90-120x. Motsvarande värde för ett 200mm teleskop är 300-400x.

Rekommenderade lägsta förstoring begränsas av utgångspupillens diameter. Ju lägre förstoring, desto större blir utgångspupillen. Överstiger utgångspupillens diameter den på din pupill, så kan det ljus som teleskopet samlar inte längre fullt ut upptas av ditt öga – bilden blir då avsevärt mörkare. Pupillens diameter varierar mellan olika personer. I yngre år kan du räkna med 7mm, men med tilltagande ålder sjunker utgångspupillen till 4-5mm.

Detta ger följande formel för beräkning av lägsta förstoring:

Lägsta förstoring = Teleskopets öppning / pupillens diameter

Exempel: På ett 200mm teleskop skall du inte gå under 28,6x (7mm pupill) till 50x (4mm pupill) förstoring.

Rekommenderade brännvidder

Du bör ha ett okular, som ger dig maximal förstoring, så att du kan se små objekt så stora som möjligt. Ett som ger lägsta förstoring, så att du har största möjliga synfält, som underlättar när du söker efter objekt och också möjliggör observationer av objekt med stor ytutsträckning. Sedan bör du dessutom ha ett eller två oklar, som ligger mellan dessa ytterligheter. Vi brukar rekommendera att vid val av okular med kort brännvidd, så bör dessa ligga relativt nära varandra, medan du bör ha ett större avstånd för okular med längre brännvidder.

Exempel på en rekommenderad uppsättning av okular för 200/1000mm teleskop

  • 3.2mm okular (312x, maximal förstoring vid 1,5x teleskopets öppning)
  • 6mm okular (167x, mellan-hög förstoring)
  • 12mm okular (83x, mellanförstoring)
  • 30mm okular (33x, lägsta förstoring, 6.7mm utgångspupill)
Brännvidderna 3,2mm till 12mm är 1,25” okular, medan 30mm är ett 2” vidvinkelokular om teleskopet är försett med en 2” fokuserare.

Notera skillnaden i brännvidder från 3,2- 6mm, 6-12mm och slutligen 12-30mm. Särskilt gapet mellan 12-30mm kan förefalla vara relativt stort, men i verkligheten behöver du sällan någon förstoring som ligger mellan dessa två.

En reducerad uppsättning bestående av tre okular kan se ut så här:

  • 4mm
  • 9mm
  • 30mm
Här är steget mellan 9-30mm än mer extremt, men än en gång vill vi påpeka att det är viktigare att behålla mindre steg hos okularen med kortare brännvidd. Notera att vi i detta andra exempel väljer ett 4mm okular, som ger något lägre maximal förstoring. Orsaken till detta är att du inte alltid kan använda maximal förstoring beroende på rådande observationsförhållanden. Förstoringen med 9mm okularet är endast 111x i detta exempel och det är då rimligt att också välja en moderat maximal förstoring som du kan använda oftare.

Zoomokular kontra okular med fasta brännvidder



Zoomokular är ofta ett intressant alternativ till okular med fasta brännvidder. Deras huvudsakliga fördel lär att du snabbt kan växla mellan olika förstoringar för att passa ett särskilt objekt och varierande observationsförhållanden. Dessutom behöver du endast ha med dig ett okular – perfekt för resan när du vill begränsa packningen.

Nackdelen är emellertid att zoomokular tenderar ha en något lägre bildskärpa och mindre synfält, jämfört med de hos okular av god kvalitet med fasta brännvidder. Hos en del moderna zoomokular, som t.ex. Hyperion Zoom, har dessa nackdelar nästan helt eliminerats, så mer än någonsin tidigare kan ett zoomokular vara ett mycket intressant alternativ.

Din kundvagn

Kundvagnen är tom
0 artiklar 0 kr
Till kassan
Snabba leveranser
Trygg betalning
Stäng