Hur väljer man teleskop?



Ställd inför den mängd olika teleskop, som idag finns på marknaden, frågar sig oftast den entusiastiske, men oerfarne nybörjaren : ”Hur väljer jag rätt teleskop?” För att kunna svara på denna fråga, kommer vi att förklara skillnaderna mellan de olika teleskoptyperna, men för att detta skall bli meningsfullt är det viktigt att förstå en del grundläggande fakta om astronomiska teleskop och de presenteras nedan.

Öppning är den enskilt viktigaste faktorn

Ett teleskops, enskilt viktigaste faktor, är dess öppning. Denna term syftar på diametern hos teleskopets huvudoptik, som kan vara antingen en lins, eller en spegel. Öppningen är direkt kopplad till två mycket viktiga prestanda, teleskopets ljussamlande förmåga (avgör hur ljusa observerade objekt framträder) och dess upplösningsförmåga (hur fina detaljer, som kan särskiljas). Det finns andra faktorer, som avgör ditt val av teleskop, men om du bara kommer ihåg en sak från denna artikel, låt det då bli, att ju större öppning ett teleskop har, desto mer kommer du att se.

Häng inte upp dig på förstoringen

Tyvärr är inte den första frågan från en nybörjare: ”Vad är teleskopets öppning?”, utan oftast frågar i stället han, eller hon: ”Vad är den högsta förstoringen?”. Sanningen är att vilket teleskop, som helst, kan ge i stort vilken förstoring, som helst, beroende på vilket okular du väljer. Den faktor, som begränsar ett teleskops maximala praktiska förstoring, är dess öppning. I takt med att förstoringen ökar och bilden av valt objekt blir större, sprids det insamlade ljuset över en större yta, vilket gör bilden dimmigare. Det finns också en absolut gräns för den maximala förstoringen, som är given för en viss teleskopöppning. Överskrids denna gräns, bryts bilden gradvis ner till oanvändbarhet.
Den maximala förstoringen för ett teleskop är ca 50 gånger dess öppning i tum, eller två gånger öppningen i millimeter. Dessa siffror är indikativa och kan variera, upp eller ner, beroende på optikens kvalitet och observatörens syn. Erfarna observatörer utnyttjar oftast endast optiken med en faktor mellan 0,5x till 1x per millimeter, som bättre passar de flesta objekt. De företag, som påstår att deras 60mm teleskop kan ge goda observationsresultat med förstoringar upp emot 450x far med ren osanning.

Större är bättre, men…



Trots att teleskopets öppning är den enskilt viktigaste faktorn, finns det undantag från regeln att större är bättre och det är när det finns krav på bärbarhet. De största amatörteleskopen är verkligen stora och kräver antingen permanent montering i observatorie, eller att du har tillgång till ett antal starka, astronomiintresserade kompisar, som hjälper dig när det är dags att observera. Det finns en gräns, som bör dras mellan prestanda och portabilitet och denna varierar naturligtvis från individ till individ. Nybörjaren bör uppmuntras att satsa på ett teleskop, som passar hans eller hennes behov och som är lätthanterligt. Undvik att drabbas av ”aperture fever”. De, som blir ”infekterade”, får vid tillfrisknandet tyvärr oftast uppleva att deras monster till teleskop, oftast står i ett hörn och samlar damm.

Atmosfären är den begränsande faktorn

Den andra begränsande faktorn, för ett stort teleskop är för de flesta inte så självklar, men blir uppenbar efter ett par kvällar av obseverande. Jordens atmosfär begränsar hur mycket vi kan se.Stjärnor och planeter, observerade genom ett teleskop, förefaller ofta att deformeras, variera i ljusstyrka, etc., då ljuset passerar genom atmosfären. Denna effekt kallas av astronomerna förseeing och blir mer tydlig och besvärande i takt med stigande teleskopöppning. Detta fenomen drabbar oss särskilt vid observationer av månen och planeterna, där man ofta använder hög förstoring för att se de finaste detaljer. Högre förstoring, ökar också effekten av luftens turbulens motsvarande.
Graden av seeingens effekt, varierar beroende på en rad olika faktorer, som t.ex. observationsplatsens höjd över havet, topografi,m.m.. En genomsnittlig natt, på en genomsnittlig observationsplats, där begränsar oftast luftens turbulens den högsta användbara förstoringen till 250x – 300x. Detta betyder i praktiken att teleskop med större öppning än 8” eller 10” inte kan utnyttja sin fulla potential för ”high-powered viewing”. Teleskop med öppning större än 10” väljs oftast av observatörer, vars huvudintresse är ljussvaga galaxer, nebulosor och stjärnhopar. Dessa deep sky-objekt observeras oftast vid mycket lägre förstoring än planeter och där är seeingen ett mindre problem.

Teleskopmonteringar

Den sista viktiga frågan, innan vi ger oss in på optikens område, är den om val av lämplig montering. Teleskop levereras med antingen en altazimutal montering, som rör sig upp-ner (altitud) och vänster-höger (azimut), eller en ekvatoriell montering, som ställs in parallellt med jordaxelns lutning.



Altaz-monteringar är i allmänhet lätta och enkla att använda och föredras ofta om teleskopet är avsett för observationer under både natt och dag. Monteringar av högre kvalitet är oftast utrustade med kontroller som medger finjusteringar och dessa är praktiska att använda i förstoringar upp till runt 150x.



Dobsonmonteringen är en variant av altaz-monteringen. Monteringen är oftast byggd av plywood,med Teflon på glidytorna och är mycket stabil. Trots att Dobsonmonteringen inte är utrustad med några kontroller för finjustering, kan du med lite övning lätt följa objekt i förstoringar om 200x, eller mer.



Ekvatoriella monteringar är specifikt designade för astronomisk användning och rekommenderas inte för studier av jordiska objekt. Fördelen ligger i att följningen av himmelsobjekt, med denna montering, är mycket enkel. Rätt polinställd, krävs oftast vid visuella observationer endast att du kompenserar jordens rotation med en enkel motordrift, eller manuell slow-motion kontroll, för att hålla valt objekt centrerat i synfältet. Slutligen, har du för avsikt att börja med astrofoto, är en ekvatoriell montering ett absolut måste.

Olika typer av teleskop

Nu, med ovanstående information, som grund, är det dags att gå in och titta på de tre huvudtyperna av teleskop, refraktor, spegelteleskop (Newtonteleskop) och katadioptriskt (SCT)teleskop, som brukar vara aktuella för en nybliven amatörastronom.

Refraktorn består, enkelt uttryckt, oftast av en lång tub, med en lins i ena ändan och ett okular i den andra. Refraktorn var den första typen av teleskop, som började användas och fortfarande ger de mest högklassiga refraktorerna på marknaden, de absolut skarpaste bilderna för en given teleskopöppning. Detta instrument väljs oftast av observatörer, som har månen och planeterna, som sitt huvudintresse. Huvudanledningen till detta val är att refraktorn ger skarpa, kontrastrika bilder vid hög förstoring, samt att den är mindre känslig för dålig seeing, än de två andra teleskoptyperna.

Refraktorn kräver, jämfört med spegelteleskop och SCT, betydligt mindre underhåll och är därför mycket populära bland nybörjare. Dess relativa okänslighet för ljusföroreningar gör dessutom teleskoptypen till ett bra val för den, som observerar i stadsmiljön och refraktorns stryka på objekt, som månen och planeterna kommer här väl till användning.

Ovanstående fördelar är inte gratis. Refraktorer tillhör de absolut dyraste teleskopen, räknat per millimeter öppning.

Stora refraktorer kostar åtskilliga tiotusentals kronor och är då fortfarande ”för små” för att betraktas, som intressanta av den inbitne deek sky-observatören. Den långa fokallängden på många refraktorer, begränsar synfältet och gör det svårt att observera objekt med stor ytutsträckning. Den ofta långa tuben, med okularet placerat i den bakre ändan, kräver dessutom ett högt stativ och om detta är av undermålig kvalitet, ger minsta lilla bris en skakig bild och omöjliggör observatiner vid hög förstoring.

Spegelteleskopet använder en spegel, i stället för en lins, för att samla och fokusera ljuset. Den absolut vanligaste typen är Newtonreflektorn, som har en konkav (cirkulär) huvudspegel, placerad i botten av tuben. En mindre, plan sekundärspegel, är placerad i andra ändan av tuben och den reflekterar ljuset i 90˚ vinkel ut till ett okular, där du kan observera valt objekt. Newtonteleskopet ger den absolut största teleskopöppningen för en given summa pengar och ett instrument av hög kvalitet ger skarpa, kontrastrika bilder, som väl hävdar sig gentemot de bästa refraktorerna. Spegelteleskopets låga tyngdpunkt och okularets placering högst upp på tuben, ger bekvämt läge för observation och kräver en betydligt mindre och kompaktare montering än för en refraktor med motsvarande öppning.

Stora spegelteleskop på Dobsonmontering, med en öppning om 10” och större, är bland de mest populära för de som huvudsakligen är intresserade av att observera ljussvaga deep sky-objekt. Dessa teleskop presterar, som bäst under en mörk himmel, långt borta från stadens ljusförorenade miljö. Ett mindre 4,5” till 8” spegelteleskop, monterat på en ekvatoriell, eller Dobsonmontering, är ett utmärkt val för nybörjaren med ett allmänt astronomiintresse.

Newtonreflektorn kräver då och då ett visst underhåll. I motsats till refraktorns linssystem, behöver spegelteleskopets speglar, för bästa prestanda, ibland kollimeras. Många nybörjare drar sig av denna anledning från att skaffa ett spegelteleskop, men så snart du kommit underfund med tillvägagångssättet, tar denna process endast några få minuter att utföra.

Ett spegelteleskops tub är, i motsats till refraktortuben, öppen framtill och detta medför att optiken i större omfattning utsätts för fukt och damm än i en refraktor. Använd av denna anledning gärna någon form av skydd till teleskopet, när detta står oanvänt. Trots denna försiktighetsåtgärd kan det så småningom bli aktuellt med rengöring, men innan du startar jobbet, kontakta oss och vi ger dig råd om hur du enklast genomför detta. Rengör inte speglarna, så fort du ser några mindre fläckar på spegelytan. Lite smuts, förändrar endast prestanda marginellt och kräver ingen åtgärd.

Den mest moderna av de tre vanligaste teleskoptyperna, som idag används av amatörastronomer, är det av katadioptrisk design. Teleskoptypen är uppbyggd runt en kombination av linser och speglar. Den avgjort största fördelen, är dess kompakta design, vilket t.o.m. gör teleskop med stora öppningar fullt hanterbara.

Väljer du sedan att montera teleskopet på en ekvatoriell montering, då kan du på grund av tubens kompakthet använda en betydligt lättare montering, än vad som är fallet med ett spegelteleskop med motsvarande öppning.

Teleskoptypen är mycket populär bland de som önskar största möjliga öppning, som samtidigt skall vara transportabel.

Schmidt-Cassegrain och Maksutov-Cassegrain, refererar till speciella typer av katadioptriska teleskop, som använder linser och speglar av olika form, för att åstadkomma ett liknande resultat. Maksutovteleskopen påstås ofta ge en skarpare bild, men väldigt lite inom den optiska teorin stödjer detta påstående. Slutsatsen är att båda teleskoptyperna, levererade av kvalitetstillverkare presterar mycket bra.

Det finns även med denna teleskoptyp, några nackdelar. Likt andra teleskop med speglar, behöver ibland optiken kollimeras, för att kunna prestera maximalt. Kostnaden för ett katadioptriskt teleskop är högre än för motsvarande spegelteleskop, men lägre än för en refraktor med lika stor öppning.

Sekundärspegeln på ett katadioptriskt teleskop är betydligt större än på spegelteleskopet och särskilt för amatörastronomen med planetobservationer, som huvudintresse, kan detta vara intressant information, då det vid högre förstoring påverkar kontrasten något i negativ riktning.

Inom katadioptriska teleskop anses ofta Maksutov-Cassegrain av högre kvalitet vara väl lämpade för planetobservationer.

Slutligen kan sägas, att amatörastronomen, som söker ett kompakt, bärbart teleskop med hög prestanda, där är det katadioptriska teleskopet en mycket het kandidat.

Prisets betydelse

Priset spelar för de allra flesta en viktig roll vid beslut om teleskopköp, men det finns åtminstone tre prisrelaterade fallgropar, du skall försöka undvika.

Köp inget lågpristeleskop i en ”snabbköpsbutik” med avsikten att först prova på hur det känns att observera himmelsobjekten och sedan, om intresset håller i sig, uppgradera till bättre utrustning. Många av dessa lågpristeleskop är av riktigt usel kvalitet och tar lätt död på ett spirande intresse hos den unge amatörastronomen. Med andra ord det blir aldrig något annat, bättre teleskop.
Ge inte upp drömmen om ett eget teleskop, då det kanske för stunden inte ryms inom din budget. Tag tid på dig och be gärna om råd, då det finns många prisvärda instrument, som ger mycket god valuta för pengarna.

Slutligen, tillhör du en av de lyckliga få, där priset är ett mindre hinder, så är mitt råd att tänk till två gånger, Innan du köper det största och dyraste teleskopet. Många av de stora, fullt utrustade teleskopen, som används av erfarna observatörer, är oftast för komplicerade att användas av någon, som fortfarande försöker lära sig hitta rätt bland de vanligaste stjärnbilderna.

Intresserad av astrofoto?

Innan en slutkommentar, kan det vara på sin plats att snabbt säga några ord till den nybörjare, som direkt vill börja astrofota genom sitt nya teleskop. Vänta åtminstone tills du har lärt dig hitta någorlunda rätt bland himmelsobjeketen och blivit van att använda din utrustning. Astrofoto kan vara en otroligt givande hobby, men inlärningskurvan är brant och det krävs tålamod för att inte låta sig avskräckas, efter de första stapplande försöken.

Är ditt huvudsakliga intresse astrofoto, är det naturligtvis inget fel i att direkt välja en passande utrustning, men notera gärna, att den absolut viktigaste delen i utrustningen för astrofoto är monteringen. Satsa huvuddelen av dina pengar på att köpa en mycket stabil sådan, med högklassig, databaserad drivning, GoTo. Komplettera detta med ett teleskop av god kvalitet, gärna en mindre refraktor, som är relativt billig och har bra prestanda. Kombinera i början detta med en DSLR-kamera och du kan med goda möjligheter till bra resultat, börja med astrofoto.

Slutkommentar

Vilket är då det rätta teleskopet? Det är ett beslut, som måste fattas individuellt, men de tre viktigaste råden är:

1) Det bästa teleskopet för dig är det du använder ofta. Ett stort, avancerat teleskop, för det mesta förvarat i en garderob är av föga värde.

2) Glöm inte att ett teleskop med stor öppning, alltid ger dig möjligt att studera fler och ljussvagare objekt, än ett mindre lins, eller spegel.

3) Köp från ett företag, som är väl förtroget med både teleskop och astronomi och som ger dig support även efter ditt köp. Detta kan vara värt en del, då du högst troligen kommer att ha massor av frågor. Rådet är att du väljer ett teleskop av bra kvalitet, som är väl anpassat till de objekt du är intresserad av. Försäkra dig om att utrustningen är lätt att hantera och det är du själv och ingen annan, som skall avgöra detta.

Lycka till med ditt val och hoppas du får många minnesvärda stunder under stjärnorna.

Din kundvagn

Kundvagnen är tom
0 artiklar 0 kr
Till kassan
Snabba leveranser
Trygg betalning
Stäng